Skillnad på kortison och hydrokortison

Endokrinologi, hormonbehandling och inflammationsdämpande läkemedel — vuxna. Naturliga och syntetiska glukokortikoider introducerades i Sverige och har idag en bred användning. Syftet är att dämpa immunreaktioner och inflammatoriska processer. Verkningsmekanismerna är multipla och medieras av dels av cytosolens kortisolreceptorer som ändrar uttrycket av specifika gener. Andra specifika non-genomiska effekter kommer inom några få minuter och medieras av steroidselektiva membranreceptorer.

Kortison mot inflammation Är hydrokortison och kortison desamma?

Kortison biverkningar Det används också som ett antiinflammatoriskt läkemedel och som en kortvarig smärtlindring, speciellt för ledvärk.

Ta kortison på kvällen Kortison, som kortisol, har förmågan att höja blodtrycket i stressiga tillstånd.

Icke specifika non-genomiska effekter av glukokortikoider kommer också inom sekunder och enbart vid mycket höga glukokortikoiddoser motsvarande dygnsdoser större än 30 mg prednisolonekvivalenter. Dessa effekter anses bero på glukokortikoidens direkta effekter på biologiska membraner. All glukokortikoidbehandling ger utöver önskade effekter också biverkningar varför förskrivning bör ske med varsamhet och effekten utvärderas noggrant.

Kriterier bör användas för utvärdering av behandlingen då glukokortikoidbehandling ofta ger upphov till neuropsykiatriska effekter av steroider med ibland påtaglig eufori, ökad aptit, minskat sömnbehov — i andra fall depressiva besvär.

Användning av kakor på Fass.se

Glukokortikoider har idag en lång rad användningsområden. Glukokortikoider har även en viktig plats inom slutenvård exempelvis vid behandling av exacerbation av KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL se Kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOLakut exacerbationmeningit Meningit — bakteriell samt vid sepsis Sepsis och septisk chock. För att undvika biverkningar bör i möjligaste mån bör systemisk glukokortikoidterapi ersättas med lokal sådan.

Även lokalbehandling förorsakar biverkningar på sikt eftersom absorptionen av steroider vid lokal terapi är mycket effektiv och regelmässigt medför att glukokortikoidmolekyler kommer ut i cirkulationen. Applikation på slemhinnor, inflammerade hudytor och mera genomsläpplig hud hos små barn kan ge upphov till större systemeffekter. Vid antiinflammatorisk behandling bör den mineralkortikoida effekten minimeras och preparat med kort halveringstid i blodet användas.

Behandling med kortison

Prednisolon med låg mineralkortikoid aktivitet används ofta. Den antiinflammatoriska effekten varierar mellan olika syntetiska steroider. Samtliga peroralt givna glukokortikoider absorberas nästan fullständigt inom 30 min. Relativa biologiska effekter hos olika syntetiska glukokortikoider i förhållande till hydrokortison. Glukokortikoider påverkar alla kroppens celler och behandling är förenad med en lång rad biverkningar med påverkan på CNS, bindväv, immunförsvar, samt inte minst metabola effekter.

Långvarig behandling med glukokortikoider leder till samtliga stigmata som uppträder hos patienter med endogen Cushing såsom ansiktsrundning, hirsutism, central fettansamling och muskelhypotrofi.

Glukokortikoider, farmakologisk behandling ("kortisonbehandling") – vuxna

Vid höga doser ses ofta eufori. Mera sällan ses depressioner, mani och psykoser. Symtomen är som regel reversibla vid utsättande av terapin. Påverkan på bindväv ger inte bara upphov till en tunn och lättblödande hud utan kan i enstaka fall ge gastrointestinala biverkningar i form av gastrit, ulcus och blödningar. Vidare har glukokortikoider rapporterats öka risken för ruptur av viscerala organ.

Supprimering av immunförsvaret kan ge upphov till aktivering av latenta infektioner såsom svamp, TBC, CMV samt en försämrad sårläkning. Tänk på att behandling med höga doser glukokortikoider kan maskera akuta infektiösa processer i buken. Vidare är glukokortikoider förenade med många metabola effekter såsom ökning av insulinresistensen. Vid insättning, särskilt med höga doser, bör man vara uppmärksam på stigande blodsocker.

Frågor & svar

Hos patienter utan diabetes bör man därför vid insättning av glukokortikoider vara frikostig med kontroll av blodsocker, särskilt då dosen är hög. Hos patienter som redan behandlas med insulin bör man som kliniker vara beredd på att öka doserna. Stor exogen exponering för glukokortikoider är förenad med risk för en hämmad hypotalamiska—hypofysära—adrenokortikala HRA - axel med påföljande atrofi av binjurarna och oförmåga till endogen kortisolinsöndring.

Tillståndet kallas även tertiär binjurebarkssvikt. Stress eller sänkning av steroidstubstitutionen under fysiologiska nivåer kan i detta fall leda till en kortisolsvikt som potentiellt kan vara livshotande. Framför allt är risken stor vid systemisk exponering till följd av per oralt administrerade glukokortikoider men även behandling med andra administrationsformer kan leda till svikt.

Till det adderas individer erhåller inhalationer, injektioner, rektioler och salvor. Inte minst potenta steroidinnehållande salvor som appliceras över stora hudområden under en lång tid innebär en påtaglig risk vid utsättning. Sårbarheten skillnad på kortison och hydrokortison tertiär binjurebarkssvikt varierar kraftigt individer. Binjurarna hos enskilda individer kan vara hämmade under många månader till följd av kortvarig behandling med en relativt måttlig dos medan andra kan vara opåverkad trots stor exponering under lång tid.

Som en tumregel brukar man dock säga att behandling under kortare tid än 3 veckor med en dos som motsvarar maximalt 5 mg prednisolon per dag sällan förorsakar en kvarstående undertryckt egen kortisolproduktion. Med undantag av den ACTH-drivna hyperpigmenteringen som kännetecknar Addisons sjukdom, liknar symtomfloran vid tertiär binjurebarkssvikt med viktnedgång och trötthet den som förekommer vid primär svikt.

Beroende på grundsjukdom och lokal tradition finns olika nedtrappningsscheman.