Bokbålet i berlin
Bokbålen i Nazityskland utgjorde ett klimax i den nationellt proklamerade aktionen mot "otyskhet" som anslagits av Tyska studentkåren. Det anordnades ett flertal bokbål och framåt, där verk av författare som ansågs opassande för naziregimen och nazistisk ideologi kastades i elden.
Bokbål – censurering och symbolisk makthandling
Den 6 april gav Tyska studentkåren, då kontrollerat av Nationalsocialistiska tyska studentförbundetklartecken till en nationell rensning av "otysk litteratur" och 10 maj samma år ägde de första bokbålen rum. Den 6 april utropade den Tyska studentkårens nationella avdelning för press och propaganda en landsomfattande aktion mot "otysk litteratur". Denna aktion nådde sitt klimax med bokbålen som skulle rena säubern Tyskland.
Studentkårens lokalavdelningar hade till uppgift att förse media med pressmeddelanden och färdigskrivna artiklar. De skulle även förmå välkända nazistiska företrädare att tala vid offentliga möten och förhandla om sändningstid i radio.
80 år sedan bokbålen i Tyskland
Den 8 april presenterade studentkåren tolv teser som skulle anknyta till det bokbål som hade ägt rum under Bokbålet i berlin på årsdagen av Luthers 95 teser den 18 oktober De tolv teserna uppmanade till aktion för ett renat nationellt språk och en renad nationell kultur. Budskap kablades ut genom affischer och plakat som gick till attack mot "judisk intellektualism".
De förfäktade samtidigt behovet av att "rena" det tyska språket och den tyska litteraturen och beskrev universitetens centrala roll för tysk nationalism. Kampanjen motiverades av studenterna som ett svar på en världsomspännande judisk konspiration mot Tyskland och smutskastning av tyska värden. Sedan medlemmar ur Tyska studentkåren och Nationalsocialistiska tyska studentförbundet den 6 maj genomfört en attack mot Magnus Hirschfelds forskningsinstitut, Institut für Sexualwissenschaft i centrala Berlin, fördes institutets bibliotek och arkiv under fackeltåg på kvällen den 10 maj till Opernplatz.
Liknande fackeltåg genomfördes av nationalistiska studenter i de flesta tyska universitetsstäder och riktade sig mot vad man kallade "otyskheten". Med rituellt hållna föreskrifter skulle höga nazistiska företrädare, professorer, rektorer och studentledare hålla tal. Väl framme vid mötesplatserna började ceremonierna. Studenterna kastade den stulna litteraturen och bokbålet i berlin, liksom andra oönskade böcker i elden.
Musik spelades, sånger sjöngs och besvärjelser förkunnades. I Berlin deltog nära 40 människor på Opernplatz för att lyssna till Joseph Goebbels tal. Inför den entusiastiska folksamlingen förkunnade han ett Nej till dekadens och moraliskt förfall! Uppåt 20 böcker och tidskrifter samt 5 bilder förstördes under den symboliska aktionen med dess djupt olycksbådande innebörd.
Grunden för ett decennium av statlig censur och kulturell kontroll lades. Alla bokbål genomfördes dock inte den 10 maj, vilket från början var den Tyska studentkårens plan. Somliga måste skjutas upp ett par dagar på grund av regn och vissa hölls först på midsommar den 21 juni.
Litteraturens Berlin: Terrorstat och bokbål - Karavan reseguider
Bland annat från Berlin följdes talen, sångerna och bokbålens ceremoniella utrop och besvärjelser via radio av otaliga tyskar. Bland de författare vars böcker brändes av studenterna fanns barnboksförfattare som Lisa Tetzner och proletärförfattare som Martin Andersen Nexø ; dramatiker som Bertolt Brecht och idéhistoriskt inflytelserika personer som Karl Marx ; politiska motståndare som Theodor Heuss och kända pacifister som Bertha von Suttner ; pacifistiska språkrör som tidskriften Die Weltbühne och psykoanalytiker som Sigmund Freud ; sexologer som Magnus Hirschfeld och amerikanska krigsskildrare som Ernest Hemingway ; judiska berättare som Franz Kafka och naturvetenskapligt inriktade forskare som Albert Einstein.
Även verk av en betydligt äldre, radikal poet som Heinrich Heine brändes. I dramat Almansor hade Heine över hundra år tidigare formulerat följande förutseende replik:. Årnär det allierade kontrollrådet hade tagit makten i Tyskland efter andra världskrigets slut, sammanställdes en lista på över 30 opassande boktitlar med nazistisk karaktär. Det var allt från skolböcker till poesi, liksom över hundra år gamla verk som general Carl von Clausewitz Om kriget.
De beslagtogs och förstördes i miljontal. Företrädare för det militära direktoratet erkände att handlingen i sak inte skilde sig från nazisternas bokbål. De förbjöds och togs bort från bokbålet i berlin offentliga rummet.
Bokbål – Wikipedia
Utfärdade direktiv kunde tolkas vitt och brett, vilket medförde att tusentals målningar förstördes och ännu fler skickades till förvaring i USA. Där finns de än idag. Innehåll flytta till sidofältet dölj. Artikel Diskussion. Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Verktyg Verktyg. På andra projekt. Commons Wikidata-objekt. Bokbål på Opernplatz nuvarande Bebelplatz i BerlinTyskland, den 10 maj Nationell kampanj för bokbränning [ redigera redigera wikitext ].