Sveriges största vattenkraftverket
I dag träffas företrädare för nätverket Regional Energi i Almedalen för att tillsammans med en rad företrädare för olika energi- och miljöintressen diskutera de regionala kommunägda energiföretagens roll och möjligheter på energimarknaden. Det är lätt att glömma bort att de kommunägda energiföretagen tillsammans är en av Sveriges största enskilda energiaktörer med närmare 2 miljoner kunder och en sammanlagd årlig omsättning på 50 miljarder kronor.
På så vis skiljer sig energimarknadens struktur i Sverige från hur det ser ut i många andra länder där ofta en eller ett fåtal större aktörer dominerar marknaden. Varför är det då så? Orsaken kan sökas i hur Sverige elektrifierades i början av talet. Senare tillkom statliga Vattenfallsstyrelsen som senare skulle bli Vattenfall, liksom större aktörer som Fortum och E.
Det stora antalet regionala kommunägda energibolag vi ser idag är ett tydligt arv från denna tid och som fortfarande präglar den svenska energimarknaden. Den stora mängden offentligt ägda energiföretag bidrar sveriges största vattenkraftverket ett alldeles särskilt sätt till den svenska energimarknadens karaktär. Bland annat bedriver kommunägda energiföretag sin verksamhet på mycket lång sikt.
Investeringar görs för att klara den framtida energiförsörjningen på orten flera generationer framåt. I det avseendet skiljer sig sannolikt tidshorisonten från de internationella fonder och riskkapitalbolag som de senaste åren blivit allt mer aktiva på den svenska energimarknaden. Det gör verksamheten särskilt lämpad för att bidra till omställningen av vårt energisystem och de regionala kommunägda energibolagen gör idag stora investeringar i ibland annat biogas, kraftvärme och vindkraft.
Det finns emellertid särskilda utmaningar för de kommunägda energibolagen sveriges största vattenkraftverket skiljer dem från privata- och statliga aktörer eller till och med utländska kommunägda bolag. Idag finns en specialbestämmelse i ellagen som gör att kommunägda energiföretag undantas från kommunallagens regelverk om affärsdrivande verksamhet.
Detta gör det möjligt för dessa företag att verka inom traditionella områden som produktion, distribution och försäljning av energi. Författningstexten är emellertid inte anpassad till den rådande utvecklingen på energimarknaden där energiföretag förväntas verka i nya roller.
Lule älv producerar historiskt rekord på 17 TWh
Det handlar exempelvis om att erbjuda energieffektivisering, effektstyrning, infrastruktur för elfordon och liknande tjänster. Sådan verksamhet är oerhört viktig som en del i omställningen av energisystemet.
Tyvärr har kommunägda energiföretags engagemang ifrågasatts utifrån oklarheterna kring gällande regelverk. Osäkerhet kring tolkning av gällande lagstiftning har lett till att vissa företag valt att enbart hålla sig till traditionell energiverksamhet. Detta leder på sikt till att kommunägda energibolag inte kan utvecklas i samma takt som övriga aktörer på marknaden. Vidare står regelverket i konflikt med EU:s ambitioner om energibranschens sveriges största vattenkraftverket som pådrivare av omställningen av vårt energisystem.
Det nuvarande undantaget i ellagen bör tydliggöras och breddas så att svenska kommunägda energibolag fullt ut kan verka på den moderna elmarknaden på samma villkor som privata, statliga eller utländska kommunägda energibolag. Detta är avgörande för att Sverige ska kunna uppnå fastställda miljö- och klimatmål. Vädersäkra nedregleringsmarknaden Ny svensk elproduktion behöver bättre lokaliseringsincitament Den energipolitiska inriktningspropositionen — analys, förslag och vad saknas?
Harsprånget
Effektiv elektrifiering kräver utvidgad verktygslåda Prissignalernas krig Riskdelning för nyinvesteringar i storskalig elproduktion — hur funkar det? Elskattens framtid Nytt energidelningsförslag — en gamechanger för svensk elhandel? Regulatorisk sandlåda i SE4? Kapacitetsmekanism rätt väg, men hur? Den enes avfall, den andres råvara — hur kan vi planera för cirkulära flöden i våra industriområden?
Vattenkraft
Hur kan vi minska energifattigdomen i Sverige? Kris och krig — kan kraftvärmen hjälpa oss? Lösningar på systemtrögheter möjliggör accelererad elektrifiering och hållbar utveckling Cirkulärt byggande. Hur kan politik och företag samverka för att möte EU:s klimatkrav?
Regionala energibolag – tillsammans Sveriges största energiaktör!
Hur får vi mer effekt i samhället? Energiåtervinning av avfall — klimatbov eller hjälte? Charlotta Sund, Vd Tekniska verken är inbjuden till regeringens nationella klimatmöte 16 juni Electrification 2. EU:s värmepumpsplan hotar klarsynt svensk värmepolitik Det våras för kraftvärmen Framtidens elnätsreglering måste understödja elektrifieringen Snabb räddningsinsats behövs för den svenska biogasen Intäktstaket riskerar att stänga ner elproduktion när elsystemet behöver den som mest REPowerEU is missing the potential of energy recovery Stå upp för grenar och toppar!
Komplettera elmarknaden med upphandling av de förmågor elsystemet behöver Många vinster med smart marknadsintervention Snabba åtgärder för mer kraftvärmeel? Turbin på fler svenska värmeverk Inspel till fjärr-och kraftvärmestrategin Går EU i elvärmefällan? Vem ska stå först i kön för el? Kommer framtida industrietableringar fixa sin egen elförsörjning?
Dödsruna över en elmarknadsmodell Miljöskatten som inte fungerar Sista raden på fakturan styr elanvändningen Framtidens fjärrvärme är inte bara förbränning Tredjepartstillträde ingen sveriges största vattenkraftverket för spillvärmen Är svensk vattenkraft nästa Cementa?