Varför bör man inte gå på teater
De flesta barn kommer till teatern genom skolans eller förskolans försorg.
Lärarnas och övriga vuxnas inställning till teater är därför av stor betydelse. Skolbarn förknippar tidigt teater med skolan och vuxenvärldens krav på begriplighet, fostran och nyttan av kunskap. Ibland är det lätt att dra förhastade slutsatser av stämningen i salongen. Vi tror gärna att tysta elever är mer intresserade än de som reagerar mer högljutt.
Men skenet kan bedra:. Efter några föreställningar uppfattade ensemblen i en uppsättning att de tystare och lugnare sjätteklassarna var mer intresserade än de livligare och stökigare sjundeklassarna — medan det vid samtal med eleverna framkom att det var tvärtom. Den stillasittande publiken hade deltagit mindre aktivt och engagerat än den som sågs som en oroligare och mer okoncentrerad publik.
Barnpublik uttrycker känslor mer fysiskt än vuxenpubliken och på ett sätt som vuxna ibland missbedömer. Skratt kan bero på nervositet eller att föreställningen snuddar vid tabun eller pinsamheter, det kan spridas oro i salongen när föreställningen handlar om berörande situationer och starka känslor. Och ibland kan reaktioner i salongen vara riktade mot kamrater, lärare eller själva situationen — inte nödvändigtvis mot föreställningen.
Vuxna tycker om konst — böcker, filmer, tv-serier, teater — som inte alltid bara är rolig och spännande utan ibland också sorglig, smärtsam och känslomässigt berörande. Det gör barn också! Så låter det ofta när man talar med barnpubliken. Och även under en till synes tuff och cool jargong finns längtan efter att bli berörd — det har många teatersamtal visat genom åren. Visst finns det föreställningar som kan upplevas som skrämmande — men det är inte alltid som vuxna vet vad som upplevs som oroande.
Barn har andra referensramar, de utgår från sina egna erfarenheter och det mesta som sker på scenen kan man tala om och diskutera. En teaterupplevelse och ett teatersamtal ger möjligheter att bearbeta och tala om svåra frågor. För att de skrattade inte. Det var allvarligt. Varför bör man inte gå på teater barn skapar ofta lyckliga slut när de behöver.
Barn diskuterar påfallande ofta vad som uppfattas som verkligt eller inte på teater.
Det krävs för att locka tillbaka publiken till teatrarna
Att man gör allt för att få vänner. Teater kan vara en plats för igenkänning och identifikation, empati och tröst. Vuxenvärlden har ofta en större tilltro till den verbala texten som teaterns fundament än vad barnen har. Visserligen kan mycket subtila vändningar i texten uppfattas av barnpubliken, men kroppsspråk, rörelser, musik, kostymer och bilder upplevs ibland som det mest intressanta.
Barnpubliken uppskattar ofta hantverksskickligheten vad gäller dekor, teknik och effekter — ett ämne som gärna diskuteras efter en föreställning. Vuxna har ofta problem med begreppet förståelse i samband med barns teaterbesök — större problem än barnen själva.
5 tips: Så kommer du i gång med att gå på teater igen – steg för steg
Vuxenvärlden läser begreppet förståelse i betydelsen att förstå de vuxnas intentioner. Små barn har inga problem med sin förståelse. Förskolebarn och yngre lågstadiebarn utgår helt från sina egna referensramar, väljer ut detaljer, situationer och bitar i föreställningen som intresserar dem och fogar samman dem till sin absolut egna föreställning. Begreppet förståelse i betydelsen begriplighet introduceras ofta med skolan och skolundervisningens normer kring frågor och svar, rätt och fel.
Teaterupplevelser har inget facit. Barn lär sig snabbt att vuxna gärna ser förståelse som ett kriterium på kvalitet. I samband med en uppsättning som var gjord som ett fantasifullt drömspel, byggt på lösa associationer och drömmar utan berättande handling, kommenterade en grupp nioåringar teatern såhär:. Den var också lätt att förstå.
Därför borde du testa att gå på teater
Barnen visste att vuxenvärlden blir nöjd om barnen säger sig förstå och de här barnen ville gärna vara vuxenvärlden till lags. I samtal med barnen visade det sig senare att de upplevt helt olika saker och magiskt teatrala världar utifrån varje barns egna erfarenheter. Teater kan ställa frågor utan att ge svar. Teater kan uppmuntra till eftertanke eller diskussion, vara omvälvande och berörande, trist eller underhållande.
Ibland kan en teaterföreställning uppfattas som obegriplig, tråkig eller dålig. Utgå då från frågan vad eleverna tror att teatern vill berätta och fundera tillsammans på varför det inte fungerade — det kan leda till stimulerande diskussioner om innehåll och form. Barn tolkar teater utifrån sina livserfarenheter även när teatern inte är föreställande eller begriplig — på samma sätt som när världen inte är enkel eller begriplig.