Formgivare på engelska
Designeller formgivning, är ett begrepp som beskriver ett föremåls konstruktion, utseende eller den gestaltningsprocess [ 1 ] som används från idéstadiet till färdig produkt.
Svenska formgivare: En omfattande översikt
Dessa produkter utvecklas efter funktionella och estetiska krav med utgångspunkt från brukarens behov. Design tillämpas för utveckling av varor, tjänster, processer och miljöer. Det finns emellertid ingen allmänt accepterad definition av ordet design, då termen har olika betydelser inom olika designdiscipliner och användarområden.
Design är en engelsk term med den ursprungliga innebörden för plan, skiss, ritning, vilken motsvarades av dessein i talets Sverige.
Översättning av text
År sägs exempelvis att drottning Kristina hade fullföljt sin faders "högberömlige och förnäme desseiner". Det syftade då på den pågående stadsplaneringen i Stockholm och att Gustav II Adolf själv aktivt hade påverkat den. Formgivning används ofta i samband med områden som industridesign, grafisk design, mode etc. Begreppet " konsthantverk " är en traditionell term som används i historiska diskurser för att beskriva hantverksobjekt.
Formgivningen innebär gestaltningen av produkten, vad åskådaren ser, känner och vilket uttryck som förmedlas. Material, form och färg är element som formgivare arbetar med för att gestalta produkten [ 7 ].
Beroende på lärogrund avser begreppet formgivning utformningen av gränssnittet mellan produktens funktioner och användaren. Ännu mer begränsat används begreppet för att beteckna ett föremåls utseende eller den del av processen som innehåller konstnärligt skapande eller estetiska överväganden. Populärt används ordet också för att beteckna produkter, tjänster eller miljöer med tydligt estetiskt uttryck, som "väl formgiven", "snygg design" eller "tilltalande gestaltad".
Ibland görs en distinktion mellan formgivning och design, som till exempel av Stiftelsen Svensk Industridesignvilken definierar formgivning som "formgivare på engelska" "verksamhet att skapa yttre form och dekor på främst bruksföremål, trycksaker och digitala medier". Den svenske formgivaren Hans Ehrich använder "gestaltning" om den skapande delen av sin yrkesutövning.
I efterföljande avsnitt har begreppen design och formgivning likställts. Det råder oenighet bland designer inom många områden för hur, både amatörer eller professionella, ensamma eller i lag, framställer produkter med hjälp av design. Den nederländske industridesignern Kees Dorst hävdade att "det finns många sätt att beskriva designprocessen" och diskuterade "två grundläggande och fundamentalt olika sätt", som båda har flera namn [ 11 ].
Den allmänna uppfattningen har kallats "den rationella modellen", [ formgivare på engelska ] "teknisk problemlösning" [ 13 ] och "orsakscentrerat perspektiv". Termen design kan användas för att beskriva en produkts konstruktion i samband med ingenjörsarbete. Inom detta område överlappar många metoder med såväl produktdesign som ingenjörsvetenskap.
What is the translation of "formgivare" in English?
Design anses i inom teknik och konstruktion som en form av problemlösning, ofta formgivare på engelska hjälp av vetenskapliga och matematiska principer. Då teknikfokuset har tagit stor formgivare på engelska i utvecklingen av nya produkter har vikten av "människocentrerad" design ökat. När begreppet design används i samband med produktion är innebörden utformningen av planering och utförande.
Fokus läggs på att förutse och skapa handlingsplaner som kan kompensera eventuella problem i utförandeprocessen. Design och produktion är sammanflätade i många kreativa yrken, som innebär att problemlösning är en del av utförandet och tvärtom. Design behöver nödvändigtvis inte innefatta kreativitetden kan bestå av en enkel upprepning av en känd och redan existerande lösning som kräver minimal kreativitet eller förmåga till problemlösning från designern.
Processdesign hänvisar till planering av rutinsteg i en process där fokus inte ligger på det förväntade resultatet. Istället behandlas processen som en produkt, inte metoden för design. Begreppet har sitt ursprung i industriell design av kemiska processer. Med den ökande komplexiteten i informationsåldernhar konsulter och chefer funnit att termen även är användbar för att beskriva utformningen av affärsprocesser och tillverkningsprocesser.
Det finns otaliga filosofier för att styra design då värderingar gällande design och dess medföljande aspekter inom modern design varierar, både mellan olika skolutbildningar och bland utövande designers. Ett designmål kan vara allt från att lösa den minst signifikanta individuella problem för det minsta elementet, till de mest holistiska inflytelserika utopiska mål.
Designmål är vanligtvis till för att vägleda design, trots detta kan dessa mål, stora som små kan ibland motsäga syftet med designen, vilket då måste vägas upp mot förbättring av mål långsiktigt eller ett ultimat mål som stödjer designen. Filosofierna kan skilja sig för synen på design, det vill säga om brukaren utgår från exempelvis "hållbar" design eller "ekologisk" design.
Mänskligt test
Inom designfilosofin finns det olika tillvägagångssätt för att styra det övergripande målet med designen. Några av de mera kända är KISS-principen"användarcentrerad" design och "kritisk" design. Formgivning av, genom människan framställda, föremål går hand i hand med önskemålet att förbättra föremålet i fråga. Så är en noggrann bearbetning av en pilspets på stenåldern redan ett tidigt exempel för formgivning, likaså att tillverka denna pilspets senare i brons eller järn.
I exemplet med pilspetsen berörs även formgivarens insats. Utöver hantverksskicklighet krävs även att formgivare på engelska eller hon måste vara kunnig i att behärska materialet flinta, brons, järn och användningsområdet jakten. Att utföra pilspetsen dessutom "vacker" är säkert ingen slump. Det behövs alltså en tidig form av " tvärvetenskaplig " kunskap. Begrepp som materiallärafunktion, ergonomi och estetik finns redan vid framställningen av en pilspets på stenåldern.