Midsommarafton på finska
Midsommaren markerar en symbolisk inledning till sommaren.
Midsommaren – naturens och sommarens fest
Vi firar midsommar under årets ljusaste tid, vid tidpunkten för sommarsolståndet. Då är dagen som längst och natten som kortast. Midsommaren är en rörlig helg som infaller lördagen mellan den 20 och 26 juni. Fredagen före midsommardagen är midsommarafton, då firandet börjar. Midsommar firas i synnerhet i Nordeuropa och i Norden har högtiden mycket långa anor. Firandet går tillbaka till ett gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten, som omtalas redan i de isländska ättesagorna som skrevs någon gång under talet.
I Finland har våra förfäder firat väderguden Ukkos fest vid tiden för sommarsolståndet och midsommaren. Ju längre norrut man befinner sig kring midsommar, desto ljusare är natten. Norr om polcirkeln går solen inte alls ner vid sommarsolståndet, som infaller omkring den 21 juni på norra halvklotet, det vill säga mycket nära midsommaren och ibland på midsommaren.
Det är på grund av midsommarafton på finska som man har betraktat midsommaren som härlig och speciell - och också som en magisk och direkt farlig tid på sommaren. På medeltiden utsåg kyrkan den 24 juni till Johannes Döparens dag och födelsehögtid, som skulle firas ett halvt år före julen och Jesu födelse. Syftet var att bli av med de hedniska traditionerna kring midsommar och ersätta dem med en kristen fest.
Före det hade högtiden också på finska på vissa orter kallats mittumaarja eller mettumaarivarianter som härstammade från svenskans midsommar. Andra namn var Ukon juhla och vakkajuhla, ölfest. Nu kom festen att heta juhannus på finska. Också på svenska har midsommar kallats för johanne och benämningen förekommer ännu i vissa dialekter i Finland. Man kan önska varandra glad johanne vid midsommar.
Sammansättningar med johanne är också vanliga och många av dem förekommer i namn på blommor som blommar i midsommartid, till exempel johanne s blomma, johanne s blomster och johannegräs. Man vet att dagen på många håll i Europa har firats med mycket ceremonier, särskilt under medeltiden. I katolska kyrkan betraktas dagen som en av de stora kyrkliga helgerna, likaså i den ortodoxa.
Den kyrkliga helgen sammanfaller med det sekulära, världsliga firandet av midsommaren och traditionerna går ihop. Men ändå har grönskan, ljuset och sommaren förblivit det som de flesta tänker på när de firar midsommar. Naturens blomstring och sommarsolståndet gjorde att man förr trodde att midsommaren var full av magi och övernaturliga väsen, på samma sätt som jul- och påsknätterna.
Allra mest magiska var midsommarafton och midsommarnatten. Under midsommarnatten tillskrev man naturen magiska krafter. På midsommardagen försökte man spå hur resten av året skulle bli med hjälp av vädret. Under den här tiden på sommaren kunde man se hur naturen växte så det knakade och därför var det bra att plocka växter som både var läkande och som man kunde spå framtiden med.
Du har kanske hört om traditionen att plocka sju eller nio olika sorters blommor och lägga dem under dynan på midsommarnatten? Då ska du drömma om den du midsommarafton på finska att leva resten av ditt liv tillsammans med.
Vad är översättningen av "midsommarafton" på Engelska?
Rullade man sig i midsommardaggen fick man god hälsa och sin midsommarkrans kunde man spara och lägga i badet vid jul för att hållas frisk på vintern. Man knöt kransar kring kornas horn före de släpptes ut i skogen, och hade de kransarna kvar när de återvände betydde det lycka. En mö som ville att en viss man skulle fatta tycke för henne kunde rulla sig naken i hans åker eller gå tre varv runt åkern, alternativt springa längs nio diken.
När mannen sedan på hösten åt bröd från åkern, blev han förälskad i henne.
Mänskligt test
Nakenhet, tystnad och magiska tal som tre, sju och nio spelade en stor roll i ritualerna. Med hjälp av trolldom kunde man också försöka bli rik. Den som hittade en ormbunksblomma eller ett ormbunksfrö vid midsommar skulle få det bra ställt. Det här var visserligen biologiskt omöjligt, eftersom ormbunken är en sporväxt som aldrig blommar - men enligt folktron gjorde den det på midsommaren.
Den som ville plocka en blomma eller ett frö skulle sitta knäpptyst på ett vitt midsommarafton på finska i en ormbunkslund och vänta på att ormbunkarna slog ut i blom vid midnatt. I bondesamhället innebar midsommaren en brytpunkt i arbetsåret. Det hörde till att man städade hela huset, tillredde festlig mat och tvättade sig i bastun. Man smyckade både utomhus och inomhus med blommor och löv, och roade sig med dans och lekar.
Att tända midsommarbål och dansa kring eldarna är troligen en av de tidigaste midsommarsederna. Midsommareldar har tänts runtom i Europa i hundratals år och syftet med dem har varit det samma som med påskbrasorna: att skrämma bort onda andar och demoner som var i rörelse. Kring elden skulle man förr på samma sätt som vid påsk föra möjligast mycket oväsen för att skrämma bort andarna.