Stor grå svensk fågel
Grågås Anser anser är en andfågel inom släktgruppen gäss som placeras i släktet Anser. Arten beskrevs av Carl von Linné Grågåsen är en stor och kraftig grå gås med kraftig ljusrosa näbb och ben, och tydliga ljusgrå vingframkanter. Den är en kortflyttande flyttfågel som häckar i stora delar av norra och mellersta Palearktis. Grågåsen häckar i stora delar av norra och mellersta Palearktis.
stor grå svensk fågel4
Den återfinns från Island i väster, österut genom norra Europa, SkandinavienBalkanösterut genom Sibirien till Kina. Den är en kortflyttande flyttfågel som bland annat har sina vinterkvarter i Europanorra AfrikaMellanösternIndien och Vietnam.
Grågåsen häckar idag i stora delar av södra Sverige och utmed norrlandskusten, företrädesvis utmed kusten och i yttre skärgården. I Sverige är den en sommargäst som mest ses mellan mars och oktober. Den svenska populationen övervintrar i sydvästra och södra Europa. Grågåsen är en stor och kraftig gås, den största grå gåsen inom släktet Anser med en kroppslängd på 74—84 cm och ett vingspann på — centimeter [ 5 ] Könen hos grågåsen är lika men varierar något i vikt.
En hane av nominatformen väger — gram och honan — gram medan hanen hos rubrirostris väger — gram och honan — gram. Den saknar vitt på huvudet till skillnad från exempelvis bläsgås och fjällgås. Dess ben är matt rosafärgade.
Sveriges fågelfauna – Wikipedia
Grågåsen har en kraftig, helljus näbb som mäter 6—7 cm på längden, är tjock, konisk och rödorange- eller rosafärgad med vit näbbnagel. Näbbnageln upptar större delen av näbbens bredd. Näbblamellerna är korta och koniska. Övernäbbens lameller är tydligt synliga utifrån längs större delen av näbben. Näbbens höjd vid basen är mindre än halva längden.
Fågelläten och fågelsång i Sverige
I flykten känns den igen på sitt ljusa huvud, sin mörka rygg och sina ljust stålgrå framkanter på vingarna som i kontrast till de mörka vingpennorna kan te sig nästan vita. Även vingundersidans framkant är ljus till skillnad från hos spetsbergsgåsen som har en helmörk vingundersida. Den västeuropeiska underarten A. Den större och kraftigare sibiriskt östliga underarten A.
Grågåsen är en mycket ljudlig fågel med grova och nasala, kacklande läten. Det mest typiska är ett "kijaaa-ga-ga", med första tonen i falsett. Repertoaren i övrigt är varierad med både basiga och gälla "stor grå svensk fågel." Grågåsen återfinns ofta i stora högljudda grupper. De är mycket vaksamma och varnar ljudligt för minsta fara och tar lätt till vingar om exempelvis en människa kommer för nära.
De flyger ganska snabbt, och vid längre förflyttningar ordnar sig flocken i en så kallad "plog"vilket är vanligt bland gäss och innebär att de flyger i en v-formation för minskat luftmotstånd. Vid sådan formationsflygning är det inte en och samma gås som flyger främst utan gässens plats i formationen byts ofta om. Direkt efter häckningen ruggar grågåsen och blir därmed flygoförmögen.
Det är endast under denna period som en adult grågås sällsynt kan dyka för att undkomma fara. Juvenila fåglar dyker dock ofta och grågåsen är för övrigt en god simmare. Den häckar i en mängd olika biotoper i anslutning till vatten som våtmarker, små och stora sjöar, eller vid kusterna. Tidigare var det absolut vanligast att den stor grå svensk fågel sitt bo på torra land men i och med populationsökning har man observerat en förändring i häckningsbeteende och grågåsens bon återfinns nu även inne i rörvass.
De par som häckar i vass bygger redet av rörvass som de knipsar av runt redet så att det bildas en glänta i vassen. Kusthäckande grågäss som häckar på land bygger ofta sitt bo av tång. Båda dessa varianter inreds med ett tjockt lager grått dun.
Svenska fåglar
Vanligtvis lägger den fyra till sex ägg men man har observerat upp till 14 ägg i ett rede. Honan ruvar oftast äggen i mellan 27 och 28 dygn. Paret tar gemensamt hand om ungarna som är flygfärdiga efter cirka dygn. Grågåsen lägger bara en kull per häckningssäsong. I början av häckningen överges äggen lätt om honan blir störd. Adulta fåglar lever av växtmaterial men ungarna äter mycket smådjur.
Grågåsen vistas oftare på land än svanar och änder.