Hårt danska
Danmark är ett av de mest vindkraftsberoende länderna i Europa. Det gör landet extremt sårbart i vinter. Danmark har fått ta en tung smäll när de europeiska elpriserna rusat under sommaren. Det genomsnittliga spotpriset på el i augusti landade på ,74 öre per kWh i Danmark. I södra Sverige SE4 kostade elen ,99 öre under samma period. I kombination med hårt danska inflation på nästan 10 procent slår det hårt mot den danska ekonomin och även om Danmark inte har en lika tung och elintensiv industri som Sverige så har det danska näringslivet drabbats hårt.
Precis som i det svenska näringslivet minskar marginalerna nu snabbt och konkurserna ökar. Dansk Erhverv den danska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv konstaterar att de danska företagens elräkningar har ökat från 3,5 miljarder danska kronor under andra halvåret till 20 miljarder under det andra halvåret För att stötta företag och hushåll har den danska regeringen gått in med cirka 6,8 miljarder euro vilket motsvarar 2 procent av Danmarks BNP.
Det kan jämföras med den svenska regeringens insats på 1,6 miljarder euro och 0,29 procent av BNP. Men det danska upplägget är tuffare. Den danska staten tar elkostnaderna efter att en viss nivå har uppnåtts men de pengarna ska betalas tillbaka senare. Behovet är stort, hårt danska många medborgare och företag just nu brottas med mycket höga energiräkningar.
Hvad er oversættelsen af "hårdt" på engelsk?
Partierna i det danska Folketinget har också kommit överens om att sänka energiskatten med 90 procent. Samtidigt har Danmark ett potentiellt dilemma framför sig. Det finns en risk att elen inte kommer att räcka till i vinter. Landet har satsat hårt på vindkraft och kraftslaget hårt danska på helåret för cirka 50 procent av landets totala elproduktion på 32 TWh. Men om det inte blåser måste man backa upp eltillförseln med fossileldade kraftverk och import utifrån.
Det kan jämföras med den svenska elproduktionen på totalt TWh där vindkraften står för 27 TWh, eller 16 procent av den totala produktionen. Resten levereras av vatten- och kärnkraften. Danmark exporterar cirka 15 TWh per år men importerar drygt 20 TWh vilket betyder att man har ett underskott om cirka 5 TWh per år. Den största andelen, 8TWh, importerar man från Norge.
Text translation
Möjligheten till export och import mellan länder är en grundsten i det europeiska elsystemet och solidaritetstanken är stark. Men i den extrema situation som nu uppstått har länder signalerat att man måste se om sina egna hus hårt danska vinter. I Norge, som är Danmarks viktigaste elexportör, är vattenmagasinen halvtomma vilket betyder att man antagit en mer nationalistisk attityd.
Samtidigt står över hälften av de franska kärnkraftverken stilla på grund av olika fel och det ryska gasflödet har upphört.
En hårt drabbad familj
Det betyder att Danmark och andra importberoende länder är mer känsliga för störningar, menar Palle Sørensen, chefekonom på den danska banken Nykredit. Om Sverige och Tyskland är i behov av stora mängder importerad el från Danmark är det sannolikt att Danmark inte kommer att kunna möta sin inhemska efterfrågan. Men det sagt så tror jag dock inte på ett elsammanbrott i vinter, fortsätter Palle Sørensen.
Paul Frederik Bach var under flera år chef för en stor del av det danska kraftnätet. Idag är han pensionär men mycket aktiv i debatten. Han konstaterar att den danska försörjningstryggheten helt bygger på att det gränsöverskridande samarbetet hårt danska. Men det förutsätter ett helt intakt internationellt samspel. Vid total isolering från omvärlden blir det fysiskt omöjligt för Danmark att täcka sina egna behov när det inte blåser.
Jag fruktar att en tysk kollaps i marknaden eller nätet inte kan undvika att drabba Danmark, men det är en subjektiv bedömning, säger Paul Frederik Bach. Det har fungerat och varit billigare än att hålla sig med reserver men kan i det nya läget få konsekvenser. Men bara om de inte riskerar sina egna elsystem.
Mänskligt test
Det som är speciellt med den här vintern är att flera länder samtidigt kommer att ha problem och ha höga risker att hantera. Det finns regelverk för hur det här ska gå till men de har aldrig prövats. Vi får helt enkelt testa oss fram hur det ska gå till, säger Maja Lundbäck. Den snabbt och akut uppkomna energikrisen har också ruckat på något som närmast hårt danska beskrivas som ett av Danmarks fundament — kärnkraftsmotståndet.
När de två reaktorerna i Barsebäck startades i mitten av talet följdes det av starka protester och en demonstration i Köpenhamn år lockade över 30 personer som krävde att den danska staten skulle agera. Det var en konflikt som nästan antog formen av ett kulturkrig. Men i takt med att energikrisen fördjupats har den danska attityden gentemot kärnkraft svängt för första gången.