Vad hände med ukrainska spelaren
Med nästintill dödläge vid fronten går kriget i Ukraina mot sitt tredje år. Vi hör tre experter om hur de ser på krigets framtidsutsikter och riskerna både för Ukraina och för oss. Experterna i den här artikeln är biträdande professor Juha Kukkola på Försvarshögskolan i Finland, den svenska överstelöjtnanten Joakim Paasikivi på Försvarshögskolan i Sverige och forskaren Tony Lawrence som är chef för försvarspolitiska programmet vid ICDS i Tallinn.
Frågan är ändå om väst levererar som utlovat eller inte. Om stödet vacklar blir kriget sannolikt långvarigt, vilket kan bli farligt för oss på kort sikt, bedömer Paasikivi.
Kriget i Ukraina: Två år av krig – tio år av konflikt
Det gäller personal och utrustning, ammunition och så vidare. Det troliga är att vi får se en mer defensiv fas. Ingendera sida kommer att inleda stora offensiver. Det finns fortfarande en viss brådska i att bygga upp våra egna styrkor för att möta ett återupprättat ryskt hot om några år. Vi måste hålla blicken på bollen. Han tror att både Ryssland och Ukraina kommer satsa på att fylla på sina lager och bygga upp sina arméer på nytt.
Senaste nytt om kriget i Ukraina - SVT Nyheter
Han gissar på större rörelser först i slutet av åreller i början av Juha Kukkola är inne på samma linje; kriget kommer sannolikt fortsätta rätt långt som nu och vägen ut ur kriget är lång. Det allra dystraste scenariot är om Ryssland tröttar ut Ukraina och väst genom upprepade anfall och tvingar Ukraina att sätta sig vid förhandlingsbordet.
En annan möjlighet är att Nato och EU-länderna klarar av att leverera den militära och ekonomiska hjälp landet behöver vad hände med ukrainska spelaren att försvara sig. Förhandlingarna skulle inte vara bra för Ukraina, men bättre än i det allra dystraste scenariot, säger Kukkola. Det finns också ett alternativ där Rysslands ledning ser sig tvunget att erövra Ukraina i sin helhet.
Det skulle förutsätta en storskalig mobilisering. Det fjärde scenariot — som kunde gå snabbt — är att något inrikespolitiskt händer i Ryssland eller att någon kris som påverkar krigets gång inträffar, menar han. Ingen av experterna ser något omedelbart hot mot oss, men Lawrence betonar att vi inte har råd att bli bekväma med kriget trots att Ryssland i nuläget är fullt sysselsatt.
Så vi måste hålla blicken på bollen. Han betonar att det är viktigt att stödet till Ukraina upprätthålls genom hela konflikten, också i en mer lågintensiv fas.
Underhållningsartisten som plötsligt blev Ukrainas president
Ryssland är en aggressiv, imperialistisk kolonialmakt. Vi är inte säkra, de vill förändra världen. Både Kukkola och Paasikivi säger att en rysk seger skulle bli ett kvitto på att aggression lönar sig. Ifall Ukraina tvingas till en så kallad dålig fred tror Paasikivi att vi kommer behöva försvara oss mot Ryssland redan om några år.
Vance om kriget i Ukraina: Måste få till fred: Världen
Men först vänder Ryssland sannolikt blicken mot exempelvis Kazakstan eller andra tidigare Sovjetrepubliker på den sidan, bedömer Paasikivi. Sankt Petersburg eller Kolahalvön är sådana områden som hotet mot oss kan riktas från. Men det skulle vara en följd av en mer långsträckt händelseutveckling. Vi är ändå en gränsstat. S:t Petersburg eller Kolahalvön är sådana områden som hotet mot oss kan riktas från.
Men det skulle vara en följd av en mer långtgående händelseutveckling. Ingen av experterna ser ett kärnvapenkrig som särskilt sannolikt, trots att alla betonar att risken alltid finns. Eftersom vi inte hör den västliga blir vi rädda för den ryska. Risken är låg men den är inte noll. Också Lawrence är inne på samma spår. Trots skrävel om kärnvapen har Ryssland inte agerat på det sättet hittills.
Om Ryssland skulle inleda en kärnvapenattack med taktiska kärnvapen på slagfältet kommer väst knappast slå tillbaka. Exempelvis USA har sagt att man inte kommer svara med att eskalera. Att Ryssland skulle ta till kärnvapen hade inte heller gynnat den alternativa världsordning som Ryssland försöker konstruera, menar Kukkola. Alla expereter nämner västs fortsatta stöd till Ukraina som helt avgörande för kriget.
Stödet är ändå beroende av flera faktorer, inte minst politiska sådana. Då skulle man kunna förhandla om ett ryskt tillbakadragande, det skulle kunna ta fyra år att dra sig ur landet helt, likt efter Sovjetunionens fall.