Kvinnlig figur från
Det talas mycket om hur skadliga dagens skönhetsideal är. Men varifrån härstammar de här utseendenormerna som framför allt kvinnor tvingas förhålla och anpassa sej till?
För det finns en röd tråd, då man ser på kvinnobilden igår och idag. Det här är en genomgång, eller ett svep, av representationen av kvinnan genom konsthistorien. Samtidigt är det här ändå en version av det kanon som påverkar vår europeiska visuella kultur än idag, på gott och på ont. Venus från Willendorf är en av de första kanoniserade avbildningarna av kvinnokroppen och härstammar troligen från kring 29 år före vår tideräknings början.
Man vet väldigt lite om själva verket, som är en staty på endast 11 centimeter, en såkallad idol. Eftersom de organ som förknippas med reproduktion har framhävts, antas det att hon är en fertilitetssymbol av något slag. I seriealbumet Kunskapens frukt skriver Liv Strömquist såhär:. På de allra äldsta bilderna och föremålen som hittats på jorden vimlar det av vulvor. Mycket tyder dock på att vulvasymbolen hade en mycket bredare existentiell innebörd.
Att folk kvinnlig figur från hade samma slags panik kring vulvan som den som utvecklats på senare tid. Under antiken dyrkas kvinnliga gudinnor sida vid sida med de manliga gudarna. Erotiken är deras gåva till mänskligheten.
Den kvinnliga blicken: 11 kvinnor som förändrat fotografiet
Via gudinnestatyerna speglar konsten ett tydligt kroppsideal. Venus från Milo är en grekisk skulptur som dateras till ca f. I takt med kristendomens utbredning trängs de kvinnliga gudinnorna åt sidan. Jungfru Maria är ändå länge central, i och med undret med Jesu födelse, likaså en del andra kvinnliga helgon.
10 filmer med starka kvinnliga huvudroller du måste se
I vissa av verken kan man idag läsa in erotiska undertoner så som Maria Lactans. Elina Räsänenuniversitetslektor i konsthistoria vid Helsingfors universitet, förklarar att den medeltida synen på sexualitet är en helt annan än den vi har idag. Därför är bilder av Jungfru Maria med bara och mjöksprutande bröst inte ovanliga i sin kontext dessutom har mjölken teologisk betydelse som är jämförbar med Jesu blod.
Jungfru Marias kroppslighet är självklar under medeltiden, säger Räsänen. De facto har Jungfru Maria genom tiderna setts som viljestark och porträtterats i en aktiv roll, inte alls så mild och from som vi gärna tänker på henne idag. Till exempel kan hon strida mot djävulen och befria mannen, i kontrast till dagens Madonnabild som är mycket snävare. Enligt Räsänen är hela Madonnabegreppet en missvisande term och en efterhandskonstruktion, som grundar sig på talets italiencentrerade konsthistorieskrivning.
Räsänen påminner också om den nakna och blottade Jesus. Till exempel på talet talas det mycket om Jesus moderlighet, han porträtteras som svag och hjälplös med drag som idag anses feminint kodade. I och med reformationen och Martin Luther flyttas det religiösa fokuset till enbart bibliska berättelser och kvinnlig figur från talet förminskas Marias roll till den sörjande modern.
Så småningom suddas alla helgonberättelser ut och vi glömmer till sist bort också Jungfru Maria, även om hon finns kvar i folkminnet och traditionerna till långt in kvinnlig figur från talet. Inom katolicismen avbildas kvinnliga helgon fortfarande. Under medeltiden ses människokroppen som något tillfälligt.
Kvinnan i konsthistorien - Om skönhetsideal och bildkonst
På grund av den dualistiska världsbilden kropp vs förnuft är realismen inte viktig - konsten består mest av exakt likadana gubbar på rad. Det viktiga är alltså inte hur karaktärerna ser ut, utan vad de representerar. Men under senmedeltiden kvinnlig figur från antikens ideal med människan i fokus. Det är fortfarande bibliska händelser som porträtteras, men nu de kan utspela sig i vanliga medeltida städer bland vanliga kvinnor och män.
Jämfört med dagens visuella kultur där vi lever i ett överflöd av bilder, utsätts den medeltida kvinnan för väldigt få intryck. Det är inte förrän uppfinningen av boktryckarkonsten på talet och i förlängningen den allmänna pressens genomslag på talet som vanliga mänskor exponeras för bilder i sin vardag.
12 kvinnor som präglat konsthistorien
Kyrkan är länge det kvinnlig figur från stället där kvinnor ser bilder på andra kvinnor. Nu är människan i fokus, kroppen är något som verkligen avbildas. Kvinnobilden är realistisk, om än väldigt idealiserad, till och med i högre grad än under antiken. Det handlar fortfarande om kyrkokonst, bibliska händelser och helgon. Under senrenässansen uppstår manierismen, en extrem version av renässansens ideal med långa smala armar och ben - men ännu mer överdrivet, till och med förvrängt.
Manierismen kan ses som en reaktion mot högrenässansens ordning och perfektion, men också som ett försök att imitera till exempel Michelangelos virtuositet. Förenklat kan man säga att det är mycket yta och lite innehåll.